En Rastlös Själ

Tankefällor är ett slags logiska kullebyttor som gör att vi missuppfattar eller felbedömer situationer. De är vanliga och kan vara harmlösa. Men om vi låter dem dominera,kommer de att förstärka redan dysfunktionellt tänkande. Då får de oss att känna och handla på ett sätt som vi annars inte skulle ha gjort. När man lär sig att lägga märke till sina tankefällor kan man också lära sig undvika dem.

Här kommer några av dem vanligaste tankefällorna och dem som jag känner igen mig själv i.

1. Allt eller inget tänkande: Allt ses i svart eller vitt. Det finns ingenting däremellan,ingen grå skala. Om något inte är perfekt är det ett totalt missyckande. EX. Jag har fått näst hökdta betygen på en skrivning. Men jag ser det som ett totalt misslyckande att jag inte fick det höksta betygen trots att de näst höksta betyget också är bra. Man ska akta sig för ord som "ingenting","allt","totalt" eller "fullständigt". De visar att jag är på väg in i den här tankefällan. Händer ofta att jag använder dem orden när jag känner mig nere.

2: Övergeneralisering: är det andra som jag brukar använda mycket av när saker inte gå vägen för mig. Enstaka negativa händelser som uppfattas som ett mönster som är typiskt för livet som helhet.

Ex. för mig var: Jag fick inte jobbet som jag hade sökt och drog slutsatser om att jag "aldrig" någonsin skulle hitta ett jobb. När igentligen dem flesta måste söka många arbeten. Att just jag inte fick jobbet betyder inte att jag inte kommer få ett annat jobb. Man ska akta sig för ord som "aldrig" eller"alltid"

3: Diskvalificering av det positiva:

Positiva erfarenheter diskvalificeras genom att de på ett eller annat sätt inte räknas. Då kan jag hålla fast vid de negativa ståndpunkte,trots att det finns många omständigheter som motbevisar den.

EX : någon som ger mig beröm,men jag har svårt att tro att personen menar det utan jag tror istället att hon/han säger det bara för att vara snäll. Fast igentligen så menar personen det.

Jag ska se upp med uttryck som "det räknas inte"

Jag har personligen väldigt svårt med att ta åt mig komplimanger från andra, så det blir verkligen och jobba hårt med dessa 3 steg men det finns fler som jag kommer ta upp. Antar att allt sitter i sen barnsben...Fortsättningen följer.........

Den sinnsesstämning som vi befinnes oss i har också stor betydelse för vilka våra automatiska tankar kommer att bli. När vi mår bra ja då tänker vi oftast mycket mer positivt och de blir våra automatiska positiva tankar eller så blir dem neutrala. Då blir våra känslor och tankar adekvata. Vi kan glädja oss över glädjeämnen,förarga oss över sådant vi tycker är orätt och rynka på näsan åt sånt som vi inte tycker om. Men när vi känner oss nedstämda det är då vi ofta bli deprimerade och då dyker det bara negativa automatiska tankar upp. Vi ser allt bara svart och ingenting ljust. Det enda som vi kocentrerar oss på är det dåliga. Då har vi hamnat i negativsinnessmning.

Det är viktigt att man lär känna sina egna negativa automatiska tankar eftersom det är "DEM"som är mitt största problem. Genom att känna igen mina orealistiska automatiska tankar har jag möjligheten att granska dem och välja andra alterna tiv. 

Beteenden påverkar tankar: EX. är att idag när jag vakna kände jag mig trött och nere...jag fick kämpa med mig själv och komma på nått som gjorde att jag kunde bryta detta beteende. Så jag bestämde mig för att ta en promenad. Här vände jag något "Negativt" till "POSITIVT". Vad hjälpte promenaden...jo...den fick bort alla negativ energi och jag kunde koncetrera mig på att fotografera istället.

En övning som man kan göra hemma själv: Prova nya aktiviteter den kommande veckan och notera hur det påverkar dina tankar.

Såg precis att det var länge sen jag skrev om min KBT igen och det är ju inte så himla bra. Märker med det samma hur det blir skillnad på mitt eget beteende och välbefinnande. Nu är det dags igen och ta tag i det hela. Det är konstigt hur man glömmer bort det när man väl börjar må bättre,då tror man att man redan har hunnit få styrkan att kunna klara sig utan den så fel man har. KBT är något som man alltid ska använda eftersom det är ett heltids arbete med sig själv för att orka hantera livet på ett bättre sätt. Det är ju inte alltid man har det bra och utan bekymmer. Livet är ett evigt kämpande på olika sätt och den prövar oss ofta på olika sätt,så det gäller att vara förberedd för varje sväng som kommer. Min bok har blivit min bästa vän och den har hjälpt mig många gånger.

Då ska vi se, idag ska jag sätta gårdagens KBT träning i prövning. Automastiska tankar....hur tänker jag under olika situationer? och vad är det som dyker upp ihjärnan på mig vid olika siyuationer?  Nu tänker jag mest på hur jag anser att andra människor uppfattar mig. Ska testa detta på jobbet och samtidigt testa om jag kan ändra på dem negativa tankarna till nått annat och är dem realistiska.

Det är ju så att KBT handlar inte om att förvandla dem negativa tankarna till positiva utan att lära sig att se de negativa tankarna och därmed kunna pröva om de är realistiska eller inte. KBT handlar om att tänka realistiskt,inte att tänka positivt. Nästa fråga är  vad är det som bestämmer de automatiska tankarna då?

Flera olika faktorer medverkar till att skapa våra automatiska tankar. Den viktigaste är gurndantagandena,filtren vi ser verkligeheten igenom, mönstret som avgör hur vi ser på oss själva och på andra. Men de automatiska tankarna påverkas också av den aktuella situationen och av vilken sinnesstämning vi befinner oss i.

Nu fick jag en liten AHA upplevelse...jag kände igen mig så pass väl i texten. Jag har ju verkligen haft och har det lite fortfarnade dålig själv bild. Men den har jag ju fått genom min uppväxt. Min mamma var  eller är fortfarnade verkligen duktig på att få en och känna att man inte duger till nått och att man inte kommer klara sig i nått. Det har jag ju fått höra ända sen jag var liten,så långt bak jag kan minnas. Jag har aldrig trott på att jag klarar av nått själv och nu, att jag inte har fått jobb känns ju oxå som att det är mitt fel. Efter ett tag när man får höra varje dag att man inte duger till, så börjar ju ett litet barn tro att det som mamma säger är sant,  det förljer ju med de lilla barnet hela tiden enda tills man blir vuxen. En del växer ur det och en del håller fast vid det t.o.m. när dem är vuxen och jag har sorglikt nog varit en ut av dem. Men som jag sakt tidigare har jag stärkt mig själv genom KBT och en del är borta och man har lärt sig leva med sitt förföutna,men en del sitter kvar än.och jag har svårt att hantera dem.  Det kommer väl med tiden dem med.